Ska vi till i dag, kommer jag fatta det mer då?
Nä, jag lever fortfarande utanför min kropp,
jag tror aldrig det kommer gå in på riktigt,
jag kommer nog alltid vänta på samtalet från
dig lillebror, i bland kunde det ta så lång tid mellan
våra samtal ändå.
Jag ångrar att jag slöade så med telelappen sist,
förlåt lillebror, jag ångrar mig verkligen.
På ngt vis var jag så trött på dig,
trött på att bli sviken av dig, trött
på att bli sårad gång på gång.
Men tro mig, jag ångrar mig verkligen nu.
Förlåt förlåt förlåt förlåt.
När ringer du mig lillebror? När får jag veta ngt om dig?
Har du det bra? Slå mig en signal.
Om det går att ringa från himlen, gör det,
så jag kan få höra din röst en sista gång, bara en sista gång,
det känns som om jag håller på glömma den,
snälla. ge mig den bara en sista gång.
tisdag 19 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Säg vad du vill