Jag blir knäpp!!!

Bara gråter o gråter, mår skit kasst,
vill inte in på ett nytt år utan dig,
vill inte fira en födelsedag utan dig,
inte en nyår utan dig,
inte ett liv utan dig.

Tog 2 st atarax (10mg) i går,
men fick inte sovit ändå,
slängde mig fram o tilbaka oroligt,
och bara grät.

Jag orkar inte mer!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag vill inte leva utan dig lillebror

☆ Om tre dagar ☆

Skulle du fyllt år,
du skulle forhoppningsvis
på ditt eget lilla korkade sätt,
åter säga,
nu smäller dom för mig,
jag fyller ju 24 år *ler*
Precis som när du var liten.

Troligen hade du inte varit med oss,
utan hängt med polarna istället,
men jag hade vetat, att vid tolvslaget,
väntade du på mitt samtal, och jag hade ringt!

Istället får jag vara vid din askminneslund,
på en kyrkogård,
vid tolvslaget,
och sjunga för dig och skåla för dig,
och fortsätta gråta min tårar.

Det hjälper inte, och det gör inte mindre ont,
men vad ska jag göra?
Jag kan inte styra över hur jag mår,
hur jag känner mig,
eller över mina tankar

♥ ♥ ♥

Vadjagegentligenskulleviljagöra

Gå ut o lägga mig i den kalla snön o frysa ihjäl.
För när jag dör, är jag med dig,
och då har jag ingen sorg längre.
men vilken jävla otur för mig då att snön smält bort.
Men om jag dör, får jag aldrig träffa mitt barn igen,
så där har ni andledning till varför jag fortfarande lever.
men i bland kan jag ändå tänka på hur skönt det skulle vara
att få dö o träffa dig igen.
Att jag är knäpp, det vet ni sen innan,
men visste ni hur knäpp?
Precis så jävla knäpp att jag tänker på min egen död
flera ggr om dagen.
Jag tror jag måste sova litegrann o släppa mina tankar

Överlevt

Den första julen utan dig,
den första julen med dig som död.
Du var saknad, och det är svårt att förstå,
att inse, att vår sista jul tillsammans,
firades för två år sen.
På ngt sätt,
tror jag du var med på ett hörn,
desto mer trodde jag det,
när mamma visade mig godispåsen.
"varsågodis"
Det är ju DINA ord,
dem du stal från kioskgubben
och retade gallfeber på mamma med.

Fina fina lillebror,
jag saknar dig så och jag längtar så
tills dagen vi möts igen kommer.




Om du varit med i går, hade du ätit dig proppmätt på maten,
knäppt upp brallorna för att få plats med mer,
skrattat åt Leias alla upptåg,
och njutit av samvaron.
Varit stolt över vår stora bror, som faktiskt var med,
iaf på hörn med skype, men du hade blivit så glad.
Du hade buffat o mobbat lite på Krille o Eric,
och följt med ner o rökat var gång och tiggt
till dig sistan. Du hade ätit för mkt godis,
och smsat för mkt, men du hade varit här
och jag hade kramat dig så hårt och aldrig
släppt i väg dig. Du hade fått slita dig loss
för att bli av med din jobbig stora syster,
men du hade vetat, att jag älskar dig oändligt,
och jag hade vetat att jag gjort allt för att du skulle veta det.


FY FAN VAG SAKNAR DIG!

Gårdagen

Förflöt i all sin hast, och jag glömde,
just under den dagen (förträngde?)
att det var din 7 månads dag
i sju månader och en dag har jag lidit
av att vara utan dig.
Tårar mer eller mindre varje dag,
oftast när ingen ser eller hör,
för på ngt sätt, orkar jag inte dela min
sorg längre. Folk är trötta på att höra,
och jag orkar inte prata om det med
nya bekanta.
Så plötsligt,
är jag väldigt ensam i min sorg igen,
men jag mår fortfarande inte bättre.

Fast nu har jag iaf fått sova okej i två nätter,
men det kan ju bero på att jag tagit en halv atarax
och efter jag tagit den, är jag borta efter en halvtimme (MAX)
Och hör o vaknar ändå av Leia (vilket jag gjorde i natt)
Jag får snåla på de jag har, och sedan gå till fabror dr
och tigga i hop fler, för jag måste sova, och det
behövs tydligen droger till det, så då får det bli så!

Överlag..
har december mest varit skit och jag har mått värre
värst, förmodligen är det pga den nalkande julen
och din kommande födelsdag, den första som död
men klockan tolv lillebror,
så är jag hos dig o skålar,
det kan du slå dig i backen på,
för tolvslaget och alla rakterna,
är ju för dig lillebror

Namnsdag

Hej Lillebror.
I dag är det din namnsdag. Din första som död.
Men tyvärr inte din sista.
Vi firar inte namnsdagar på ngt sätt, men det gör ändå ont,
fruktansvärt ont.
Vetskapen, känslan, och maktlösheten.
Grattis iaf på namnsdagen lillebror,
jag älskar dig

När natten kommer

och sömnen ska slå in,
då kommer minnena,
tårarna och sömnlösheten.
Det gör så ont, att inte ha dig längre.
Det känns så overkligt,
är det verkligen sant?
Mina tårar och min hjälplöshet säger mig det,
men min hjärna vill inte förstå,
för inom mig,
väntar jag fortfarande på att du ska dyka upp
och överraska.
Jag saknar dig så fruktansvärt mycket lillebror,
det gör så ont, det är så plågsamt
och inte värt det.
Allt jag vill, är att du kommer tillbaka ♥