du skulle forhoppningsvis
på ditt eget lilla korkade sätt,
åter säga,
nu smäller dom för mig,
jag fyller ju 24 år *ler*
Precis som när du var liten.
Troligen hade du inte varit med oss,
utan hängt med polarna istället,
men jag hade vetat, att vid tolvslaget,
väntade du på mitt samtal, och jag hade ringt!
Istället får jag vara vid din askminneslund,
på en kyrkogård,
vid tolvslaget,
och sjunga för dig och skåla för dig,
och fortsätta gråta min tårar.
Det hjälper inte, och det gör inte mindre ont,
men vad ska jag göra?
Jag kan inte styra över hur jag mår,
hur jag känner mig,
eller över mina tankar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Säg vad du vill