Nog varit för trött

för att gråta i dag,
ja, nästan iaf, lite tårar
har det blivit, men inga mängder.
Men har man sovit tre timmar
så finns det inte mycket ork till ngt kvar.

Saknaden har inte varit borta för den sakens skull,
och inte kärleken i heller, ångesten har det varit
lite si o så med, i dag har jag mest nojat mig
över att glömma minnena.
Jag som redan har dåligt minne känner ju press
över detta, och jag känner paniken krypa i kroppen
över grejerna jag inte minns.

Har ju en sida på facebook "till minne av Daniel"
där folk kan få berätta roliga saker om honom,
och jag sitter där titt som tätt för att komma på ngt att skriva om,
men jag minns inte. jag vet att det finns där ngnstans
men jag hittar inte det just nu, och det får mig att må illa.

Nu ska jag krypa ner brevid dottern och hoppas
på snabb skön sömn, väntar fortfarande att lillebror
ska komma och hälsa på mig i sömnen, men det tycks han
inte ha ngn större lust till för jag har inte sett röken av honom
mer än minnena från sjukhuset när han dog som ploppar upp
emellanåt, men sen o andra sidan, jag har nästan drömlösa
nätter helt o hållet så det är också bra då jag brukar
drömma sjukt mycket tokigheter.

Sov gott och ta hand om varandra