3 oändligt långa veckor

I tre veckor har du varit död,
d ö d. Läser orden, förstår inte
innebörden, vill inte förstå,
kan inte förstå.
Jag fattar det inte,
hur kan ngn som är så älskad
försvinna? Kände du dig älskad lillebror?
Snälla, jag måste veta, kände du min kärlek?
Hur mådde du egentligen? Visste du?
Ville du?
Jag har så många frågor, men inga svar,
jag blir knäpp på att inte veta,
det gör ont att inte veta.
Det enda jag vill är att ha dig tillbaka.

Varit hos vänner o grillat i dag, gick rätt bra.
Tills jag kom hem och nattade lillan,
när hon somnade kom tårarna igen,
de som tycks komma så fort man är hemma.
Tog fram din gröna tränings jacka, luktade på din doft,
men den var inte där, den är borta, har jag glömt din doft?
Har plastkassen tagit bort din doft? Jag som
packade in den så noga för att behålla lukten.
Jag hoppas det är mitt luktsinne det är fel på,
för jag vill aldrig att doften försvinner.

Jag saknar dig så förbannat jävla mycket,
varför i helvete var du tvungen att dö?
Det är inte rätt att lämna oss så här,
det är inte rätt att dö när man är ung,
fan vad jag hatar hela världen som inte hjälpte dig.