♥ 13 veckor utan dig ♥

Lördag igen, denna förbannade lördagen.
Har jobbat i natt, men vaknar som alltid kl ett,
fattade inte varför, tills det slog mig, det är lördag,
och lillebror dog 13,20.
Alltid när jag jobbat så vaknar jag ett på lördagar, alltid!

I morgon är det tre månaders dagen, tänk vad lång tid det gått,
och ändå känns det som i går, känns som om det var i går vi fick
stänga av respiratorn, då allt hopp var ute,
att din kropp lagt av att det var dags för dig att vandra vidare,
och vi fick leva kvar med denna smärtan utan dig,
leva med tårarna, ångesten, ilskan över allt, maktlösheten
och framför allt, SAKNADEN.

Livet är mest skit utan dig,
livet är skit med tårar o sorg,
minnena av dagarna då du hittades
och orden som blev sagda finns för evigt
inristade i mig, och varje dag, hör jag dom igen
- det kan inte bli bättre, det kan bara bli sämre
- palliativ vård
Sen flippade jag ut, satte mig på gården och bara tjöt,
kunde inte andas, kunde inte leva, kunde ingetting,
kunde inte ens gå hem.
Dagen efter, var allting slut, 13,20 var du död.


Älskade lillebror, jag saknar dig så